/ Funderingar /

Eller hur

I hörnet på vårt kvarter finns det en mataffär. Utanför denna affär sitter det en man. Han sitter där i regn, snö och sol men ser alltid lika glad ut. Jag hälsar alltid lika glatt och önskar jag kunde göra mer för honom än att köpa någon dricka eller skänka en peng. Jag önskar han slapp sitta där. Jag önskar han hade ett riktigt hem.
 
Jag kommer aldrig vara för ett förbud mot tiggeri. Jag vill inte sparka på de som redan ligger. Ett förbud kommer aldrig vara lösningen och att tro att dessa personers hemländer helt plöstligt ska ta ansvar för sina medborgare är ett skämt. Jag kommer alltid tycka att människoliv är viktiga och jag bryr mig inte ett skit varifrån dessa personer kommer. Jag vill att alla ska få leva i trygghet. 

Det finns få personer som jag inte har mycket till övers för. Det är personer som hatar och inte respekterar. Det är rasister, sexister, misshandlare och andra onda personer som antagligen är så osäkra på sig själva att de måste ge sig på andra. Om det är något vi ska bekämpa i den här världen är det hatfulla personer, inte ensamma utsatta personer som tvingats fly på grund av fattigdom eller krig. Vi, som har resurser, har ett ansvar att hjälpa. 
 
Tillsammans är vi starka, tillsammans kan vi göra skillnad, bara vi alla engagerar oss!
 
 
/ Cystisk Fibros /

Årskontroll 2017

Då var det dags igen! I söndags (efter ett mycket bra dygn med bästa sällskapet!) åkte jag och mamma ner till Lund och checkade in på patienthotellet. Laddade upp inför alla undersökningar och prover med massa mat på Rosegarden. Älskar deras buffé! För en gångs skull var jag inte nervös så jag somnade gott den kvällen. 


Måndagen på årskontrollen såg sedan ut såhär:
9.00 Andningsgymnastik med min sjukgymnast och det är alltid lika kul att träffas. Blev ett bra pass och en hyfsad spirometri. 
10.15 Provtagning med sköterskan. Vi fyllde massa rör utan problem. 
11.00 Lungröntgen som inte ens tog 5 minuter. Man är ju ett proffs nu för tiden. 
13.00 Dietist, vilket var det snabbaste och onödigaste besöket. Men det är alltid bra att stämma av så att hen vet att jag har koll. 
14.20 Densitomeri, vilket är en bentäthetsmätning. Det gjorde lite ont i mina leder för att jag behövde ligga på ett visst sätt, men undersökningen i sig känns annars inte alls. Jag får ligga på en mjuk brits och så åker maskinen över mig och gör det den ska. Smidigt med andra ord. 
15.00 Andningsgymnastik med sjukgymnasten igen. Jag var nu trött och hade ont men det gick bra ändå. 

Sedan var äntligen första dagen slut. Jag tog en varm dusch innan jag bäddade ner mig i sängen. Vi beställde hem sushi och kollade massa Netflix. En helt perfekt kväll enligt mig och jag somnade tidigt. 

Idag fick jag gå upp lite tidigt och sedan var det fullt upp igen.
8.00 Andningsgymnastik med sjukgymnast. Gjorde en till spirometri som var lika bra som gårdagens, vilket kändes bra! 
9.30 Träffa läkaren på Öron-, näsa- och halskliniken. Fick konstaterat att mina bihålor ser lite sämre ut än för ett år sedan och att jag ska få genomgå operationen under 2017. Antingen före eller efter sommaren, beroende på när hen lyckas få in mig i schemat. 
10.30 Träffa CF-läkare. Denna gång var det en ny läkare som jag inte träffat innan. Hen var bra, men det är alltid tråkigt att dra hela historien om ledvärken, lungorna och vem vet vad. 
13.00 Träffa diabetesläkaren. Jag går ju hoa diabetes i Jönköping men de vill ändå att jag träffar läkaren i Lund på årskontrollerna. Det är lite annorlunda när man har både CF och diabetes, och det har Lund koll på! Ett mycket bra besök men en läkare som jag gillade. Hon var nöjd, jag var nöjd, alla var nöjda! Mitt bästa HbA1c hittills - 43, och det är mycket bra! 
14.00 Spirometri på klinisk fysiologi. Det gick bra det med, trots att jag blev hostig vilket jag annars inte brukar bli. Hoppas resultaten blev bra ändå! Sedan blev det inget arbetsprov för mig på grund av mina leder. Jag har haft jätteont senaste tiden och det var inte känt att försöka cykla idag. De senaste 2 åren har jag spenderat mer tid på att koppla upp alla sladdar och ta mig upp på cykeln än jag kunnat cykla. Jag har inte ens hunnit bli andfådd innan mina leder sagt nej. Och då är det ganska meningslöst att försöka testa min kondition. 

Och nu är vi på väg hem! Mamma kör och jag sitter trött bredvid. Det har varit två väldigt trevliga dagar och jag är så glad att mamma kunde följa med. Mysigt som vanligt! Håller nu tummarna att alla resultat från undersökningarna och proverna visar sig vara bra. 

/ Allmänt trams /

Påskhelgen

Påsken spendera jag och R men min familj, i Lübeck! Det var en mycket trevlig och mysig semester. Eftersom vi hade planerat in lite inhandling av dryck inför sommarens bröllop tog vi två bilar ner. Gott om plats och jag måste säga att resan var inte alls så jobbig som jag trodde den kunde bli. 
 
Vi kom ner på torsdag eftermiddag, och hotellet vi bodde på var fint! Fina rum, mysig bar, god restaurang samt pool och bastu. Trots att vi var trötta efter resan orkade vi oss ut på stan för att äta. Min första tanke var helt klart "Oj. vad mycket kullersten.". Men trots det var stan ganska bra anpassad, åtminstone de större ställena. Det knäppaste var den första restaurangen vi besökte som låg i källaren på stadshuset. Där hade de en hiss som fanns på gaveln på huset som ledde oss ner till restaurangens föråd och kök. En annorlunda entré minst sagt men maten var bra och källaren var fin! Jag, R och min bror passade på att testa poolen och bastun redan första kvällen.
 
 
 
Långfredagenvar det sightseeing som gällde då stan var stängd. Vi fick se många fina byggnader och hade otrolig tur med vädret. När det börjde bli lite sämre väder tog vi lunch på en restaurang som vi hade läst skulle vara bra, Potters. Bra mat och mycket trevlig personal! Även om vi fick lyfta in rullstolen hjälpte de till att fixa åt oss. Efter alla timmar ute på stan var vi så trötta men vi tog en vända till poolen ändå. Jag hade ju skakat runt i rullstolen hela dagen så att få komma in i värmen i bastun var otroligt skönt. Middagen åt vi på hotellets restaurang, Kochwerk. Jag hade redan spanat in vad jag skulle äta: ugnsgratinerad vit sparris med ost och skinka. Och ja, det var gudomligt gott. Trodde aldrig jag skulle välja sparris på en restaurang, eller att jag skulle gilla det så mycket. 
 
 
 
Lördagen, påskafton, gav vi oss ut på en shoppingrunda. Det blev några timmar i ett varuhus och vi hittade ett bubbel till brudskålen. En så trevlig kvinna som var ansvarig för provsmakningen, och vi fick till och med en present med oss hem. Synd att min tyska är så dålig nu för tiden, pappa fick vara tolk mest hela tiden. På eftermiddagen tog vi en liten runda på stan i centrala Lübeck och det var spännande att se hur annorlunda allt såg ut när alla affärer var öppna och det kryllade av folk.
 
 
 
Sedan var det redan söndag. påskdagen, och vi gav oss av hemåt. Blev ett stopp i Heiligenhafen där vi kollade på båtar och njöt av den sista ledigheten. Resan hem sen gick bra den med, men vi längtade efter sängen. Vi somnade gott den kvällen efter en mycket välförtjänt semester. Det var många år sedan jag ens passerade genom Tyskland och jag måste ändå säga att jag gillade Lübeck. Skulle helt klart kunna åka tillbaka! Tack alla för en mysig påsk.