Salty Life: Goals


English below
 ▼▼
Det börjar bli vår och jag längtar framåt! Jag har alltid haft mål, saker som jag vill uppnå. När jag fyllde 18 år sa jag att om 10 år ska jag vara gift och bo i ett hus med min familj. Det var ett ganska vanligt svar bland de som svarade. Nu, nästan 6 år senare, har jag kanske lite andra drömmar. Men hur har de förändrats?
 
Jag har kortsiktiga mätbara mål som jag kan genomföra varje dag, vecka eller månad. När jag genomför dem får jag en känsla av att lyckas. De flesta av mina mätbara mål är kopplade till min hälsa och CF. Varje vecka ska jag cykla minst 10 minuter på min träningscykel 5 gånger i veckan. Dessutom ska jag köra minst ett styrkepass. Jag gör detta för att uppnå mitt stora mål: att orka mer och bli starkare. Jag prioriterar även min psykiska hälsa och utesluter saker ur mitt liv som gör mig ledsen. Jag försöker att varje dag ta en stund och känna efter hur jag mår, både i kroppen och sinnet, för att kunna använda min energi på så bra sätt som möjligt. Mitt mål är att bli mer harmonisk och uthållig. 
 
 
 
Jag har även större drömmar som inte är tidsbegränsade och som ofta definieras om. Jag skulle självklart vilja bli av med mina smärtor för att kunna börja jobba och bidra igen, men om det aldrig skulle hända så vill jag ha ett liv där smärtan inte styr mig och där jag känner mig viktig. Jag skulle helst vilja flytta utomlands till ett varmt land och få leva ett liv som jag inte längre känner ett behov av att ändra på. Jag vill gifta mig med min sambo, men det är ju bara några månader kvar, och vem vet om vi sen kommer vilja skaffa barn. Oavsett om vi skaffar barn eller inte ska vi vara nöjda med vårt liv och att vi kommer alltid vara en familj.
 
Jag tror vi behöver mål och drömmar för att ha något att kämpa för, men jag tror inte på att sätta för stora krav på oss själva. Mål ska vara bra, de ska vara konstruktiva. Vi ska inte se ner på oss själva om vi misslyckas eller om våra mål inte verkar lika stora eller viktiga som andras. Våra mål är personliga och de ska definiera vilka vi som individer är. Det är inget fel om ens mål är att bli läkare eller tjäna massa pengar, men inte heller om ens mål är att bara få må bra.
 
Tack för att ni läste detta! Om ni gillade mitt inlägg gilla det gärna på hjärtat under och dela det i era sociala medier. Vad har ni för mål och drömmar? Låt aldrig någon stoppa er! Vill ni veta mer om min vardag finns jag på Instagram (@soff_93). Ha en bra valborg nu! De andra tjejernas bloggar hittar ni här: 
--- English ---
 
Spring is finally here and I'm looking forward to the future! I have always had goals and dreams. When I turned 18 I said that in 10 years I would be married and live in a house with my family. I wasn't the only one that answered that. Now, almost 6 years later, I might have some other dreams. But how did they change?
 
I have goals that are short and that I can measure. These can be done every day, week or month and when I finish them I feel like I'm succeeding. Most of those goals are related to my health and CF. Every week I bike for 10 minutes 5 times a week. On top of that I do at least one work out where I focus on my strength. I do this to become stronger and be able to do more. I also focus on my mental health and exclude stuff from my life that makes me sad. I try to take a moment every day to feel how my body and mind feels. I do this to be able to know that I should do with my limited energy. My goal is to become more harmonic and persistent.
 
 
 
I also have bigger dreams that can be redefined and that will take years to finish. I would of course want to get rid of my pain and to be able to work and contribute again, but if that would never happen I don't want to live a life that's constrained by my pain. I would really like to move to a warmer country where I would feel better and be able to live a life that I no longer want to change. I do want to get married to my boyfriend, and our wedding is just a few months away, but who knows if we want kids then? Kids or no kids, we want to be happy and satisfied with our live and we will always be a family no matter what. 
 
I think we all need goals and dreams to have something to fight for, but I don't think we should push ourselves to much. Goals are great, but they should be good for us. We should never look down at ourselves or think that we are failures. Our goals are as important as anyone else's. Our goals are personal and they should express who we are. No goal is wrong regardless if you want to become a doctor and earn a lot of money or just want to be happy.
 
Thanks for reading this! If you liked my post please like it below on the heart and share it on your social media. What are your dreams and goals? Never let anyone stop you! If you want to know more about my everyday live you can find me on Instagram (@soff_93). Have a great weekend! The other girls blogs are available in Swedish here: 
 

Eller hur

I hörnet på vårt kvarter finns det en mataffär. Utanför denna affär sitter det en man. Han sitter där i regn, snö och sol men ser alltid lika glad ut. Jag hälsar alltid lika glatt och önskar jag kunde göra mer för honom än att köpa någon dricka eller skänka en peng. Jag önskar han slapp sitta där. Jag önskar han hade ett riktigt hem.
 
Jag kommer aldrig vara för ett förbud mot tiggeri. Jag vill inte sparka på de som redan ligger. Ett förbud kommer aldrig vara lösningen och att tro att dessa personers hemländer helt plöstligt ska ta ansvar för sina medborgare är ett skämt. Jag kommer alltid tycka att människoliv är viktiga och jag bryr mig inte ett skit varifrån dessa personer kommer. Jag vill att alla ska få leva i trygghet. 

Det finns få personer som jag inte har mycket till övers för. Det är personer som hatar och inte respekterar. Det är rasister, sexister, misshandlare och andra onda personer som antagligen är så osäkra på sig själva att de måste ge sig på andra. Om det är något vi ska bekämpa i den här världen är det hatfulla personer, inte ensamma utsatta personer som tvingats fly på grund av fattigdom eller krig. Vi, som har resurser, har ett ansvar att hjälpa. 
 
Tillsammans är vi starka, tillsammans kan vi göra skillnad, bara vi alla engagerar oss!
 
 

Årskontroll 2017

Då var det dags igen! I söndags (efter ett mycket bra dygn med bästa sällskapet!) åkte jag och mamma ner till Lund och checkade in på patienthotellet. Laddade upp inför alla undersökningar och prover med massa mat på Rosegarden. Älskar deras buffé! För en gångs skull var jag inte nervös så jag somnade gott den kvällen. 


Måndagen på årskontrollen såg sedan ut såhär:
9.00 Andningsgymnastik med min sjukgymnast och det är alltid lika kul att träffas. Blev ett bra pass och en hyfsad spirometri. 
10.15 Provtagning med sköterskan. Vi fyllde massa rör utan problem. 
11.00 Lungröntgen som inte ens tog 5 minuter. Man är ju ett proffs nu för tiden. 
13.00 Dietist, vilket var det snabbaste och onödigaste besöket. Men det är alltid bra att stämma av så att hen vet att jag har koll. 
14.20 Densitomeri, vilket är en bentäthetsmätning. Det gjorde lite ont i mina leder för att jag behövde ligga på ett visst sätt, men undersökningen i sig känns annars inte alls. Jag får ligga på en mjuk brits och så åker maskinen över mig och gör det den ska. Smidigt med andra ord. 
15.00 Andningsgymnastik med sjukgymnasten igen. Jag var nu trött och hade ont men det gick bra ändå. 

Sedan var äntligen första dagen slut. Jag tog en varm dusch innan jag bäddade ner mig i sängen. Vi beställde hem sushi och kollade massa Netflix. En helt perfekt kväll enligt mig och jag somnade tidigt. 

Idag fick jag gå upp lite tidigt och sedan var det fullt upp igen.
8.00 Andningsgymnastik med sjukgymnast. Gjorde en till spirometri som var lika bra som gårdagens, vilket kändes bra! 
9.30 Träffa läkaren på Öron-, näsa- och halskliniken. Fick konstaterat att mina bihålor ser lite sämre ut än för ett år sedan och att jag ska få genomgå operationen under 2017. Antingen före eller efter sommaren, beroende på när hen lyckas få in mig i schemat. 
10.30 Träffa CF-läkare. Denna gång var det en ny läkare som jag inte träffat innan. Hen var bra, men det är alltid tråkigt att dra hela historien om ledvärken, lungorna och vem vet vad. 
13.00 Träffa diabetesläkaren. Jag går ju hoa diabetes i Jönköping men de vill ändå att jag träffar läkaren i Lund på årskontrollerna. Det är lite annorlunda när man har både CF och diabetes, och det har Lund koll på! Ett mycket bra besök men en läkare som jag gillade. Hon var nöjd, jag var nöjd, alla var nöjda! Mitt bästa HbA1c hittills - 43, och det är mycket bra! 
14.00 Spirometri på klinisk fysiologi. Det gick bra det med, trots att jag blev hostig vilket jag annars inte brukar bli. Hoppas resultaten blev bra ändå! Sedan blev det inget arbetsprov för mig på grund av mina leder. Jag har haft jätteont senaste tiden och det var inte känt att försöka cykla idag. De senaste 2 åren har jag spenderat mer tid på att koppla upp alla sladdar och ta mig upp på cykeln än jag kunnat cykla. Jag har inte ens hunnit bli andfådd innan mina leder sagt nej. Och då är det ganska meningslöst att försöka testa min kondition. 

Och nu är vi på väg hem! Mamma kör och jag sitter trött bredvid. Det har varit två väldigt trevliga dagar och jag är så glad att mamma kunde följa med. Mysigt som vanligt! Håller nu tummarna att alla resultat från undersökningarna och proverna visar sig vara bra.