/ Cystisk Fibros / Funderingar /

Någon som inspirerar

För drygt 2 veckor sedan fick jag veta att en kompis som länge stått på transplantationslistan var på väg till sjukhuset för att få sina nya lungor. Samtalet hade äntligen kommit efter alldeles för många månader av väntan. Jag blev överlycklig och hoppades att allt skulle gå så bra som möjligt. En lungtransplantation är en stor operation som tar lång tid. Det är också en fråga om hur pass dåliga de gamla lungorna är då kirugen tar ut dem. En stor operation innebär ju att det kan uppstå komplikationer, även om en vill försöka glömma dem i den situationen.
 
Jag fick veta att lungorna passade och att hen skulle opereras på kvällen. Jag var fortfarande så lycklig för hens skull men samtidigt började jag bli nervös. Dagen efter hade jag fullt upp med begravning som var tuff i sig och det var först efter lunch som jag började fundera på hur det hade gått. Jag började räkna timmarna och försökte lista ur när det var rimligt att jag skulle höra något om hur det hade gått. Det kanske inte var det smartaste jag gjort.
 
Timmarna gick, och dagarna likaså. Jag funderade ständigt på hur det hade gått men jag kände mig inte som tillräckligt "viktig" för att få veta. Vi hade inte känt varandra så länge och hade inte direkt några gemensamma kompisar. Jag tyckte inte heller att familjen behövde få ta del av min oro. Såhär i efterhand kanske det var korkat tänkt av mig, men jag ville visa respekt.
 
Efter några dagar till tog jag mod till mig och skickade iväg en förfrågan till familjen. Jag ville gärna veta hur det hade gått men jag krävde absolut ingenting. Svaret jag fick var det bästa jag läst. Operationen hade gått bra och hen var vaken och mådde bra! Jag visste att det var en riktigt envis typ som hade fått nya lungor och jag förväntade mig ju egentligen inget annat. Men bekräftelsen gjorde mig gott. Jag grät några glädjetårar och sedan dess har jag bara känt glädje för att hen äntligen har fått sina lungor. Det var inte en enkel hemlighet att inte skryta om.
 
I lördags kom första uppdateringen från hen. Och ja, jag grät lite igen. Den här personen har påverkat mig mycket mer än hen kanske vet. Hen är cool, tuff och jäkligt envis. Men framförallt går hen igenom allt med ett leende på läpparna, och det är beundransvärt! Jag önskar dig all lycka och jag ser fram emot att se vad du gör med dina nya lungor. Nu är det inget som kan stoppa dig! 
 
 
Bildresultat för you inspire me quotes