Salty Life II: Review

Och där var ännu en säsong slut! Vi har levererat 10 fantastiska inlägg till er under hösten och vintern. Förhoppningsvis är vi tillbaka i vår igen, i vilken konstellation får vi väl se. Men vad tycker jag om denna säsong då? Hur har det gått?
 
Det har varit toppen! Jag tycker det är roligt och givande att skriva om ämnen som inte bara är till för att underhålla. Jag tycker om när jag kan göra något som potentiellt gör skillnad för andra. Det har ibland varit tufft att skriva och det har ibland saknats lite glöd men jag har ändå presterat. Tyvärr har inte alla inläggen denna säsong skrivits både på svenska och engelska men det är möjligt att översättningarna kommer så smånigom med. 
 
Jag hoppas att det är minst en person som har läst och känt sig lite mindre ensam. Kanske blivit lite mer motiverad. Eller kanske fått lite mer förståelse kring hur det är att leva med en kronisk sjukdom. Våra inlägg har ju en väldigt bred målgrupp då de kan läsas och uppfattas på olika sätt av olika grupper. Oasvett hur du hittade hit eller varför du började läsa hoppas jag att du också är nöjd med vad vi har presterat. 
 
Jag hoppas att ni har tyckt om denna säsong lika mycket som jag och jag vill gärna höra era tankar om den! Vad var bäst? Vad tyckte ni inte om? Vad vill ni att vi ska skriva om i framtiden? Har du CF eller PCF får du jättegärna höra av så kan du få vara med nästa gång vi kör igen.
 
Jag önskar er alla en trevlig helg och bra tredje advent. Tänk, snart är det jul igen.
 
 

Salty Life: What I eat in a day

Snart andra advent och vi närmar oss julen med stormsteg. Julen handlar åtminstone för min del mycket om mat och andra godsaker. Äter jag annorlunda mot en frisk person? Finns det något jag absolut inte bör äta? Det ska jag berätta mer om!
 
Vid Cystisk Fibros är det svårt att ta upp näringen från maten och de flesta måste i samband med måltider ta enzymer för detta. Det kan också ofta leda till att personer med CF blir underviktiga då kroppen behöver extra mycket energi med tanke på hur hårt den får arbeta. Jag har haft den turen att jag inte varit underviktig sedan jag var mycket liten så jag behöver inte tänka så mycket på att äta extra mycket eller energirikt. Jag slipper också näringsdrycker, vilket är väldigt skönt. Jag äter en kombination av det jag mår bra av och det jag vill äta. Om du har en problematisk relation till mat tycker jag inte du behöver läsa längre än hit.
 
 
 
Eftersom jag har diabetes försöker jag begränsa de kolhydrater jag får i mig. Jag äter mest kolhydratsnåla grönsaker och någon proteinkälla vid varje måltid. Alltid fullfeta produkter och speciellt mycket ost för det älskar jag. Mjölk är dock desto svårare för mig att hantera med tanke på mjölksockret. Det handlar dock om en balansgång mellan vad jag bör äta och vad jag vill äta. Jag bör till exempel inte äta godis men det gör jag ibland för det handlar ju inte om att jag inte tål socker. Hade jag inte fått äta det jag tycker allra mest om hade livet varit lite tråkigare. 
 
Så hur brukar en vanlig dag se ut för mig? Jag äter sällan frukost för jag tycker inte om att äta på morgonen men om jag gör det består frukosten av ägg eller kvarg. Är det helg är den bästa frukosten pannkakor med nutella dock. Jag älskar nutella! Faktiskt i kombination med ost med men det tycker folk är konstigt. Till lunch blir det ofta broccoli för det är gott och något kött. Försöker äta mer vegatariskt, främst till lunch då jag är ensam, men har en bit kvar där. Min favorit lakto-ovo-veg måltid är halloumi och zucchinibiffar. Mums. Till middag blir det något liknande lunchen, och alltid någon god sås. Oavsett måltid så är såsen superviktig. Ibland äter jag något mer på kvällen men det är inte alltid det händer. Under dagen kan jag äta nötter eller mer ost. Jag går aldrig omkring hungrig. Jag har också tur att mitt blodsocker inte kräver att jag äter vid vissa speciella tider. Min kropp i kombination med min kunskap kring hur den och mitt insulin fungerar gör ett väldigt bra jobb ihop.
 
 
 
Jag har en ganska oproblematisk realtion till mat. I perioder har jag kanske begränsat mig lite väl mycket men jag har hittills alltid hittat tillbaka till en sund balansgång. Jag tror tyvärr att alla vi kvinnligt kodade är påverkade av ätstörningar på något sätt på grund av all media som vi ständigt matas med men jag gör mitt bästa för att inte dras med i det. Det enda som kan vara svårt att höra är när andra med CF antar att alla med CF väger för lite när en själv får passa sig vad en äter. Jag är dock glad att jag har ett antal kilon att plocka av om jag blir sjuk. En dag tror jag det kommer vara guld värt att inte behöva tvinga i mig mat. 
 
Det blev ett ganska långt inlägg ändå! Jag hoppas ni tyckte det var intressant och ni får gärna dela det i era sociala medier. Tryck även gärna på hjärtat under för att gilla inlägget så det får större spridning. Nästa vecka kommer årets sista inlägg, vad tror ni det kommer handla om? De andra bloggarna hittar ni här:

Salty Life: What not to say to a CFer

10 idiotiska saker som du aldrig ska säga till någon med CF (eller någon annan kronisk sjukdom för den delen) och varför:
Men du ser ju inte sjuk ut? Du överdriver bara.
Jag kanske inte ser sjuk ut men jag ÄR allvarligt sjuk. Alla sjukdomar eller funktionshinder syns faktiskt inte på utsidan, så sluta döma folk.
 
Varför klagar du på att du är så trött? Jag är också trött ibland, jag vet precis hur det är.
Nej, du vet inte hur det är att vara såhär trött. Det är inte vanlig trötthet som går över om du sover vi pratar om. Det är att konstant vara trött hur mycket du än sover för att kroppen arbetar hårt dygnet runt.
 
Men, sluta tacka nej till saker. Du följer aldrig med på någonting längre. Du är så tråkig.
Jag är inte tråkig, jag tar hand om mig själv. Tyker du jag är tråkig är du ingen vän som jag vill ha.
 
Äsch, det är väl inte så farligt. Jag har också astma. 
Astma är inte samma sak som CF. CF påverkar mycket mer än bara lungorna även om vi kan ha astmatiska inslag i vår CF. Du vet inte hur jag har det. 
 
Har du provat att äta/dricka det här konstiga naturläkemedlet/livsmedlet som säger sig bota allt? Du kommer inte behöva dina mediciner längre.
Nej det har jag inte för det kommer ändå inte funka. Eller jo, jag var så dum och godtrogen att jag gick på det men självklart funkade det inte eftersom jag är kroniskt sjuk. Och säg ALDRIG till någon annan att den inte behöver sina mediciner. Det är livsfarligt.
 
Min systers kompis brors mamma har också CF så jag vet precis hur du har det. 
Nej, bara nej. Du vet ingenting om hur det är att ha CF om du inte har CF själv. Har du en annan kronisk sjukdom finns det många aspekter kring att vara sjuk som kan vara gemensamma för oss och då kan du ha erfarenheter som liknar mina.
 
Det går väl över? 
För femtonde gången den här veckan, nej det går inte över. CF går inte att bota.
 
Kan du inte sluta fokusera på sjukdomen och vara rolig istället?
Jag vet inte vad du tycker är roligt men jag tycker om att kunna andas och leva och det hade jag inte kunnat göra om jag inte fokuserade på min sjukdom och gjorde allt jag kunde för att må så bra som möjligt. 
 
Sluta vara så lat.
Jag är inte lat. Jag är sjuk. Jag får ta det lugnt och vila om jag mår bättre av det.
 
Äsch, en förkylning har väl ingen dött av.
Jo, det har det. Och ja, det kan jag göra i värsta fall.
 
Ett lite annorlunda inlägg den här veckan men det var otroligt skönt att få skriva ner och ge svar på tal på massa skit som vi som är kroniskt sjuka alldeles för ofta får höra. Snälla människor som dock inte tänker längre än näsan räcker. Kom ihåg att alla du möter i livet har en egen historia och bakgrund och att du aldrig kan sätta dig in i den helt. Du kan finnas där och hjälpa till när det behövs men du kan inte förvänta dig att dumma kommentarer ska bli uppskattade. Och tro mig, som kroniskt sjuk har du redan testat precis allt som går att testa för att bli frisk(are) så sluta säga åt oss vad vi ska göra.De andra bloggarna hittar ni här: